Köplagen innehåller bestämmelser som reglerar köp av lös egendom mellan näringsidkare eller mellan konsumenter inom Sverige. Den är alltså inte tillämplig på köp mellan en näringsidkare och en konsument eller vid internationella köp.

Liksom avtalslagen är köplagen dispositiv. Det är alltså möjligt att i exempelvis köpeavtalet avtala bort lagens bestämmelser. Det är också viktigt att lägga märke till att inte bara ett uttryckligt avtal, utan även handelsbruk och sedvänja kan förorsaka avvikelser från köplagen.

Köp av lösa saker kräver inte några formaliteter, utan kan ske genom exempelvis ett muntligt avtal (en överenskommelse) mellan köparen och säljaren.

Direktlänk till Köplagen: Köplag (1990:931) Köplagen har ett modernt och rätt så lättbegripligt språk även för den som inte är utbildad jurist. För den som är intresserad har jag i texten på denna sida angivit var i köplagen som vissa bestämmelser regleras genom att skriva paragrafnumret och eventuellt stycket inom parentes. Titta gärna i lagtexten och jämför.

Inköpsrutiner

Enligt avtalslagen kommer ett avtal till genom att ett anbud från en person eller ett företag accepteras av en annan person inom acceptfristen. Detta gäller alla typer av avtal, även avtal om köp. Men själva avtalet är bara en del av inköpsrutinerna i ett företag. Dessa kan se ut på följande sätt i tidsordning:

1. Inköpsanmodan (intern beställning) görs internt i företaget när det uppstår ett behov av varor, tjänster, utrustning etc.
   
   
2. Anbudsbegäran (offertförfrågan) lämnas skriftligt eller muntligt till lämpliga leverantörer där man specificerar vad man vill köpa och speciella krav.
   
   
3. Erhållna anbud (offerter) utvärderas genom att man sammanställer och jämför dem.
   
   
4. Beställning (accept) lämnas skriftligt eller muntligt till den leverantör (dvs. den anbudsgivare) som man tycker har det förmånligaste anbudet.
   
   
5. Beställningserkännande (orderbekräftelse, ordererkännande) kan lämnas av anbudsgivaren. Det förekommer dock inte alltid.
   
   
6. Leveranskontroll görs av köparen för att han ska se att varorna verkligen har anlänt med rätt kvalitet och i rätt mängd. Eventuella avvikelser antecknas på följesedeln (packsedeln) och en reklamation lämnas om gående till leverantören.
   
   
7. Leverantören skickar en faktura som köparen betalar inom angiven kredittid.

Priset

Har någon överrenskommelse om priset inte träffats, ska köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till "varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt" (45 §).

Varans avlämnande

Om varans avlämnats eller inte är viktigt med avseende på vem som bär risken för varan (t.ex. om den skulle gå sönder eller komma bort) och om säljaren är i dröjsmål med sin leverans eller inte. Man kan säga att avlämnande har skett när säljaren gjort vad på honom ankommer för att köparen ska få besittning av varan. I praktiken brukar man i avtalet ange när varan anses överlämnad i de s.k. leveransvillkoren (se nedan).

Fel i varan

En vara anses felaktig om den inte går att använda för sitt ändamål (17 §). Varan anses också felaktig om den inte motsvarar vad som är avtalat beträffande mängd, art, kvalitet, andra egenskaper och förpackning. Felet kan också bestå i att säljaren lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om varan i sin marknadsföring (18 §). Om en vara anses vara felaktig kan köparen vidta följande åtgärder (34-39 §§):

• Kräva att få felet avhjälpt
• Kräva att få en ny vara om detta är möjligt
• Kräva prisavdrag
• Häva köpet
• Kräva skadestånd
• Hålla inne betalningen

Vilka åtgärder köparen kan vidta beror på felets omfattning. Ju större skada, desto kraftfullare åtgärder. Köparen har dock inte rätt att kräva att säljaren ska göra orimliga uppoffringar.

När köparen har fått en felaktig vara ska ha reklamera inom skälig tid (32 §). Hur lång tid köparen får vänta med att reklamera beror på vilken typ av fel det gäller. Det finns dock en tidsgräns på två år. Efter två år kan köparen normalt inte reklamera en vara.

Leverensförsening

När säljaren inte har avlämnat varan i tid, kan köparen välja bland annat följande åtgärder (23-27 §§):

• Kräva att köpet fullgörs (dvs att säljaren ska leverera)
• Ge säljaren tilläggstid
• Häva köpet
• Kräva skadestånd

Köparens skyldigheter

Vid ett köp är det förstås inte bara säljaren som har skyldigheter. Även köparen har skyldigheter, såsom att erlägga betalning och att göra detta i tid. Om köparen inte fullföljer sina skyldigheter enligt köplagen eller köpeavtalet kan säljaren vidta någon av följande åtgärder (52-57 §§):

• Kräva betalning
• Kräva att köparen fullföljer avtalet
• Häva köpet
• Kräva skadestånd
• Hålla inne varan
• Kräva ränta

LEVERANSVILLKOR

Ett avtal om köp måste förstås innehålla uppgifter om vilken vara köpet gäller och i vilken mängd. Dessutom bör i avtalet anges hur varan ska levereras. Leveransvillkoren har betydelse för vem som ska betala transportkostnader, vem som står för risken för varan och vem som ska betala transportförsäkringen. Det är transportföretaget som har det grundläggande ansvaret för att en vara inte skadas eller försvinner under transporten. Köparen eller säljaren kan dock drabbas i vissa fall, om transportföretaget inte har gjort något fel. Det är denna risk man avtalar om i leveransvillkoren.

Fritt levererad

I köplagens sjunde paragraf anges leveransvillkoren "fritt", "levererad" och "fritt levererad" med angiven destinationsort. Varan anses då inte avlämnad förrän den har kommit fram till den angivna orten.

Fritt säljaren

Ett annat vanligt förekommande leveransvillkor är "Fritt köparen", "Fritt vårt lager" eller liknande. Vid detta leveransvillkor upphör säljarens ansvar och kontroll när varan har lämnat köparen. Köparen måste då betala alla fraktkostnader och själv stå för risken. Detta villkor är till förmån för säljaren på så sätt att det är köparen som står för risken om varan skulle förstöras eller komma bort efter att den lämnat säljaren. Å andra sidan kan det vara krångligt för säljaren om kunderna använder olika transportföretag och säljaren måste använda olika transportföretags blanketter och rutiner.

Fritt köparen

Motsatsen till "fritt säljaren" är förstås "fritt köparen". Med detta villkor anses varan avlämnad först när den kommit i köparens besittning och det är därmed säljaren som ansvarar för att varan kommer fram till köparen. Vid "fritt köparens lager" ska varan dessutom vara avlastad.

Incoterms

Vid internationella köp finns de s.k. Incoterms, som är en samling leveransvillkor anpassade för köp över gränserna. Dessa villkor finns bl.a. att läsa på XXX webbplats.

BETALNINGSVILLKOR

Betalningsvillkoren i ett avtal bestämmer när köparen ska betala för varan och eventuell påminnelseavgift och dröjsmålsränta om betalningen är försenad. Ibland förekommer det också att köparen får en rabatt på priset om han betalar inom en viss tid. Exempelvis betalningsvillkoret "30 dagar netto, 10 dagar -3%" betyder att köparen ska betala det angivna fakturabeloppet inom 30 dagar, men att han får 3 procents rabatt om betalning sker inom 10 dagar.

Oftast har köparen och säljaren avtalat om vilken påminnelseavgift och dröjsmålsränta som ska utgå om köparen är i dröjsmål med betalningen. Om inte detta är överenskommet i förhand så anger räntelagen att dröjsmålsränta får utgå med högst 8% + referensränta. Påminnelseavgiften får uppgå till högst 50 kr, om inget annat är avtalat.

Betalningsvillkor som enbart finns angivna på en faktura utgör inte någon överenskommelse, utan betalningsvillkoren ska ha angetts innan köpet, exempelvis i köpeavtalet. Om köparen erhållit flera fakturor med samma betalningsvillkor och inte gjort invändningar, anses han dock ha ingått en "tyst överenskommelse". Detta är alltså ett exempel på när sedvänja kan göra att lagens dispositiva regler automatiskt avtalas bort.

Betalningstiden för svenska fakturor är vanligen från 10 dagar upp till 30 dagar räknat från fakturadatumet. Längre kredittider förekommer dock, särskild i säsongsberoende branscher där exempelvis en cykelaffär inte behöver betala för de till våren inköpta cyklarna förrän efter sommaren.