Likviditetsbudgeten brukar uppfattas som betydligt krångligare att göra än resultatbudgeten. Likviditetsbudgeten visar hur mycket pengar som finns i företaget vid en given tidpunkt och syftar till att säkerställa att företaget alltid har pengar till att betala leverantörsskulder, löner, ränta och amortering på lån, moms etc. Särskild vid försäljning på kredit kan det uppstå likviditetsproblem om företaget måste betala leverantören för de sålda varorna innan kunden betalar. Det är sådana problem likviditetsbudgeten har till uppgift att förutse.

Exempel:

Gustav startar ett företag och köper in varor för 100 000 kr som ska betalas om 30 dagar. En vecka senare säljer Gustav varorna för 120 000 kr till en kund som får 30 dagars kredit. Gustav måste alltså betala 100 000 kr till leverantören av varorna en vecka innan han får pengar av kunden. En likviditetsbudget förutser detta ”glapp” varefter Gustav kan förhandla till sig en veckas längre kredit från leverantören eller ta ett tillfälligt banklån. Det är betydligt bättre att vara förutseende och lösa detta i förväg än att ringa leverantören samma dag som fakturan förfaller och be om en veckas längre kredit först då. På samma sätt blir banken betydligt mer imponerad om du kommer in och ber att få höja krediten inför en svacka ett halvår längre fram än att du klampar in på banken samma dag som problemet är ett faktum.