START    STARTA EGET   EKONOMISKOLAN   FORUM   BÖCKER   LÄNKAR   KONSULTREGISTRET     Om oss   Kontakt   Sitemap 

 Annonsera  

 
DU OCH DIN AFFÄRSIDÉ
Är du en företagartyp?
Starta ensam eller flera?
Affärsidén
Affärsplanen
STARTA FÖRETAGET
Företagsformer
Registrering och tillstånd
Revisor och styrelse
Försäkringar
Lokalen
MARKNADSFÖRING
Vad är marknadsföring?
Typer av marknadsföring
En bra logotyp
Marknadsundersökning
PATENT

Vad går att skydda?

Registrering av skydd
AVTAL OCH KÖP
Avtalslagen
Köplagen
Konsumentköplagen
Skriva avtal
ATT ANSTÄLLA
Hitta personal
Anställningsformer
Semester
Försäkringar och pensioner
Skatter och avgifter
Lagar och avtal
ARBETA EFFEKTIVT
Administrativa rutiner
Möten
Telefon
E-post
TA HJÄLP
Bank
Ekonomikonsult
Nätverk
Organisationer
FRANCHISING
Vad är franchising?
ÖVRIGT
Ordlista
 
Revisor och styrelse


Bolagsstämma

Bolagsstämman, dvs. de som äger aktier i bolaget, är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Det är bolagsstämman som utser styrelsen som i sin tur utser en verkställande direktör. Bolagsstämman i mindre aktiebolag, som oftast består av en enda person, sammanträder förstås endast på den obligatoriska bolagsstämman (kallas ordinarie bolagsstämma) som måste hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Företag med flera ägare och där alla ägare inte jobbar på företaget, kan ha extra bolagsstämmor för att hålla omröstning i extra viktiga frågor.

En ekonomisk förenings motsvarighet till aktiebolagets bolagsstämma kallas föreningsstämma, vilken består av föreningens medlemmar. En enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag har ingen stämma.

Styrelse

StyrelsemöteEtt aktiebolag ska ha en styrelse med minst tre ledamöter. I ett privat aktiebolag får styrelsen dock bestå av en eller två ledamöter, om det finns minst en suppleant. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Det är som ovan nämnt bolagsstämman som utser styrelsen.

En ekonomisk förening ska ha en styrelse med minst tre ledamöter som utses av föreningsstämman. Andra företagsformer än aktiebolag och ekonomisk förening behöver inte ha en styrelse.

I de flesta småföretag brukar ägaren och en god vän, hans eller hennes maka eller make eller myndiga barn vara de som sitter i styrelsen. Författare till många starta-eget-handböcker anser dock att detta är ett stort misstag. Dessa författare menar att en professionell styrelse med personer som har kunskap och erfarenheter på områden där du själv har brister kan vara till stor hjälp för företaget. Personer med en stor kontaktyta kan ge ökad status till företaget. Exempel på "bra" styrelseledamöter kan vara organisationskonsulter, professionella styrelseledamöter som sitter i flera styrelser, marknadsförare, ekonomer, jurister, en framgångsrik företagsledare i ett annat företag eller en pensionerad VD. Branschorganisationer, din bank, ALMI Företagspartner, Nyföretagarcentrum eller Handelskammaren kan hjälpa dig att komma i kontakt med dessa personer.


Verkställande direktör

I ett publikt aktiebolag måste styrelsen utse en verkställande direktör. I privata aktiebolag som har ett aktiekapital på mindre än en miljon finns inte något krav på att utse en VD, även om de flesta företag i praktiken ändå gör det. Den verkställande direktörens uppgifter är att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Ekonomiska föreningar måste också ha en verkställande direktör om antalet medlemmar överstiger 200.


Revisor

Ett aktiebolag måste utse minst en godkänd eller auktoriserad revisor. Revisorn i ett större aktiebolag måste vara auktoriserad. Skillnaden mellan en godkänd och auktoriserad revisor är olika krav på utbildning, praktik och prov. Det är bolagsstämman som utser revisorn.

Även en ekonomisk förening måste ha en revisor. Andra företagsformer kräver det dock inte i normalfallet.

Ett företags redovisningskonsult brukar felaktigt kallas revisor. En revisor kan förstås också arbeta med konsultation, men i egenskap av revisor är hans eller hennes uppgift att granska bolagets årsredovisning och förvaltning samt i viss mån ge råd om hur denna kan förbättras. Den som är revisor och utför revisionen och den som sköter bokföringen och sätter ihop årsredovisningen får förstås inte vara samma person, eftersom han eller hon då skulle granska sitt eget arbete.

Syftet med revisionen är att kontrollera att redovisningen följer gällande lagar och rekommendationer och att den ger en korrekt bild av verkligheten. Intressenter såsom banken, myndigheter, leverantörer, kunder och ägare använder ju årsredovisningen för att bedöma om företaget ska få låna pengar, hur mycket skatt som ska betalas och liknande.

I vårt konsultregister hittar du massor av duktiga revisorer! Klicka här.


Mer information

Mer detaljerade formaliakrav på hur styrelsen, verkställande direktören och revisorn utses, jävfrågor, mandattid och liknande samt regler för bolagsstämman återfinns i Aktiebolagslagen kapitel 8-10. Denna lagtext är ny och därmed lättläst och relativt lätt att förstå.

På denna länk kan du gratis söka i lagtexten:
Regeringskansliets rättsdatabaser


Direktlänk till Aktiebolagslagen:
Aktiebolagslag (1975:1385)


Tipsa en vän om denna sidaDenna sida i PDF-format


Expertisområde Företagsnamn
Ort
Kommun
Län



vill du också vara med här?


 

Copyright © 2002-2011 av Konsultportalen i Stockholm KB